ITALIEN, Napoli
Efter några fina dagar i Rom styrde vi kosan mot Neapel, där vi spenderade ungefär ett dygn. Mat var det första som stod på schemat efter att vi äntligen hittat fram till vårt hostel. Vad vi åt under resan kunde ofta se ut som det gör här på bilden - vatten/saft, lite frukt, chips, grissinipinnar och någon smörja att doppa dem i, haha, fantastiskt! Fattar inte att vi levde sådär i 3 veckor? Borde ha svält ihjäl. Nä okej, vi åt nog ett mål ordentlig mat nästan varenda dag. När våra magar var mättade gick vi ut för att se hur Neapels kvällsliv såg ut. Vi köpta glass och satte oss vid stadens ände för att titta ut över havet.
Efter en skön nattsömn i ett rum med AC (!!!) tog vi oss ut för att utforska staden. Jag måste säga att Neapel är en mycket mycket speciell/konstig stad. Jag har hört mycket om att det är en farlig stad med mycket kriminalitet och fattigdom. Detta var dock inte ett intryck jag fick under den första kvällen där, eftersom vi endast gick på "huvudgatan", eller nån slags gågata, som var stor, fylld med människor och massa butiker. Under nästa dag fick vi dock se det "riktiga" Neapel, då vi valde små, trånga gator för att komma bort från stadens mittpunkt lite. Vi behövde inte gå långt innan vi fick se sidor av staden som var betydligt annorlunda. Det luktade äckligt av rutten fisk och vi såg flera människor som låg mitt på trottoaren och sov, möbler på vägen (som antagligen skulle föreställa någons hem under natten) och "djurbutiker" med stackars hundvalpar och kattungar instängda i burar. Tyvärr har jag inte en enda bild från den här sidan av staden, vi var båda otroligt trötta och utmattade eftersom vi, dumma som vi var, inte hade tagit med något vatten. Så när vi kom tillbaka till den "finare" delen av staden ställde vi oss under enn vattensprinkler för att svalka oss lite;
Vi var fortfarande svettiga efter det, så vi bestämde oss för att hoppa i havet. Vi hade sett ett ställe där ganska många människor simmade. Det fanns ingen strand utan det var stora stenar som man fick klättra över för att ta sig ner i vattnet. Väl framme märkte vi att "stranden" endast bestod av Neapels egna invånare, vilka oturligt nog inte var så himla trevliga. De gjorde oss inget illa såklart, men om vi säger så att de flesta var män, 60+ och betedde sig som att de aldrig hade sett en (blond) turist förut, dessutom i bikinis. Ingen trevlig erfarenet må jag säga.
Neapel skiljde sig åt från andra städer även på det sättet att det fanns ett ganska övergripande mode som jag inte upplevt någon annan stans. Det var egentligen inte så speciellt, men det märktes tydligt på ungdomarna och butikerna i staden, det var liksom en speciell stil på kläderna i varje butik, lite sådär "coola", hiphop:iga typ. En annan sak som vi i efterhand lade märke till var att Neapel var enda staden där vi såg ungdomar i vår ålder som satt på gatan, oftast med flera hundar, och tiggde pengar.
Jag tycker att det var kul att få se Neapel och skapa min egen uppfattning och staden eftersom jag fått höra så himla mycket olika saker och åsikter om den. Dock är jag glad att vi inte stannade längre än ca ett dygn och jag tror inte att jag skulle åka tillbaka dit. Enda orsaken skulle nog vara för att äta pizza isåfall. Är fortfarande besviken på mig själv över att jag inte åt en pizza där, det är ju ändå pizzans hemstad!